Lördag morgon och alla på topp! Igår var det desto värre...
Jag var på jobbet då Ida ringde och sa att Ella hade spräckt läppen men var okej. Ville hellre äta ostbågar och leka än vara ledsen för sin läpp. Så även om det kom mycket blod så kändes det under kontroll.
En timme senare ringer hon igen. Skärrad och berättar att Ville har fått ett jack i huvudet och det rinner blod. På med dojjorna och kutade hem från jobbet (tur man har nära). Möttes av en ledsen Ville med blodet droppandes och i hans blonda hår såg det extra drastiskt ut.
Efter ett samtal till 1177 så körde jag till barnakuten med Ville. Han var sååå duktig. Grät inte utan pratade om allt och inget och jag talade om att doktorn är snäll men måste titta på huvudet. Han har ju inte de bästa minnena från sjukhuset. Sist vi var där hade han fått hjärnskakning och blev inlagt...dessförinnan hade han spräckt upp ett djupt jack i pannan och fick tvångshållas för att doktorn skulle kunna sy.
Så just hans huvud är lite känsligt om man säger så.. Det har åkt på mycket stryk och smällar i sina dagar.
Vi fick vänta rätt länge men efter att ha tvättat bort blodet så såg dem att det var ett jack men det behövdes inte sys, tack och lov. Ville var så gullig... Mitt i tårarna när det gjorde som ondast då de tvättade så klappade han mig på kinden och sa "älskar dig mamma" och sen fick jag en puss.
Han är så enormt kärleksfull, den lille gossen. Trots hans hemska humör vissa dagar så har han mer empati än vad jag sett på de flesta barn i min närhet. Det värmer mig. Gör mig stolt. En fin egenskap.
Jag var på jobbet då Ida ringde och sa att Ella hade spräckt läppen men var okej. Ville hellre äta ostbågar och leka än vara ledsen för sin läpp. Så även om det kom mycket blod så kändes det under kontroll.
En timme senare ringer hon igen. Skärrad och berättar att Ville har fått ett jack i huvudet och det rinner blod. På med dojjorna och kutade hem från jobbet (tur man har nära). Möttes av en ledsen Ville med blodet droppandes och i hans blonda hår såg det extra drastiskt ut.
Efter ett samtal till 1177 så körde jag till barnakuten med Ville. Han var sååå duktig. Grät inte utan pratade om allt och inget och jag talade om att doktorn är snäll men måste titta på huvudet. Han har ju inte de bästa minnena från sjukhuset. Sist vi var där hade han fått hjärnskakning och blev inlagt...dessförinnan hade han spräckt upp ett djupt jack i pannan och fick tvångshållas för att doktorn skulle kunna sy.
Så just hans huvud är lite känsligt om man säger så.. Det har åkt på mycket stryk och smällar i sina dagar.
Vi fick vänta rätt länge men efter att ha tvättat bort blodet så såg dem att det var ett jack men det behövdes inte sys, tack och lov. Ville var så gullig... Mitt i tårarna när det gjorde som ondast då de tvättade så klappade han mig på kinden och sa "älskar dig mamma" och sen fick jag en puss.
Han är så enormt kärleksfull, den lille gossen. Trots hans hemska humör vissa dagar så har han mer empati än vad jag sett på de flesta barn i min närhet. Det värmer mig. Gör mig stolt. En fin egenskap.
Småtrollen efter en god frukost.
De har så kul ihop, dessa små.. Så kul att se.
Ella provar sina nya skor. Nike så klart ;-)
Tröjan kommer från Småfolk och shortsen från Kapp Ahl.
Tröjan kommer från Småfolk och shortsen från Kapp Ahl.
Ella var lika nöjd som mammorna över sina nya höstpjux.
Dags för mig att dra till jobbet. Fin dag med blå himmel så det blir spännande att se vad dagen kommer att erbjuda för skoj. Igår åt vi trerätters men jag missade efterrätten etfersom akuten kom emellan.
Hoppas det står kvar en liten bit vit kladdkakebit till mig när jag kommer ;-)
Kram på er!
Dags för mig att dra till jobbet. Fin dag med blå himmel så det blir spännande att se vad dagen kommer att erbjuda för skoj. Igår åt vi trerätters men jag missade efterrätten etfersom akuten kom emellan.
Hoppas det står kvar en liten bit vit kladdkakebit till mig när jag kommer ;-)
Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar