Som på en räkmacka...

....gled jag in på mitt nya extrajobb som idag blev större än jag trott. 

Jag blev ju så glad när de ville ha mig som extrapersonal och trots jag insåg att det blev 130% att jobba istället för 80% så tänkte jag att det går ett tag. 

Jag började igår. Fick fin kontakt med en pojk som är svår. Svårigheter tycker jag om. Utmaningar i sådant yrke. 

Rektorn hade tydligen smygkollat mig under gårdagen och gav mig mkt beröm vid arbetsdagens slut. 

Idag blev jag inkallad till rektorn och de som startat skolan. 

Vi vill gärna ha dig här på heltid, sa dem. 

Jag blev helt paff. Jag som letat efter en sådan här arbetsplats huuur länge som helst. Faktiskt i flera år. Och hux flux ber de mig att bli fastanställd min andra arbetsdag. Känns fantastiskt. 

Jag pratade med min nuvarande chef och hon blev glad för min skull och bad mig ta chansen så jag fick tjänstledigt i oktober och då börjar jag på skolan. Med autistiska barn i grundskolan. 

SÅ himla roligt!!

Känner av stämningen på skolan och alla är jättefina. Både barnen och personalen. 

Inga fler helger. Inga fler kvällar. Jag kan få ett liv. Egentid! Det är jag värd. 

Detta blir bra. Det blir så så bra. 

Kram!