Busiga barn

Sedan jag var liten har jag alltid velat ha minst 3 barn. 3 eller 4. Nu märker jag hur intensivt det är med tre barn även om det är kul. Man får bli arg och jag blir det ganska ofta. Mest då de inte lyssnar efter 4-5 tillsägelser. Då blir man (läs jag) arg. Då brukar de lyssna i alla fall. Dock trist att man ska behöva bli arg för att barnen ska lyssna. Jag märker dock att det är lättare ju äldre de blir...än så länge.
Barnen är väldigt olika. Theodor får man tjata på men han har alltid varit lugn och nästan aldrig gjort några bus under sina 7 år... medan Ville är duktig på att göra saker utan tjat men där är busen de jobbiga eftersom saker och ting ofta går sönder. Mindre kul att köpa nya grejer då. Ella, hon är en tjajjs som är en blandning av de båda bröderna. Väldigt ordentligt och kan mycket trots sina 1½ år och även lite busig. En blandning kort och gott. Älskar dock mina barn så oehört mycket och trots att det är skönt att komma hemifrån ibland så saknar jag dem alltid.

 En glad tjej i sina livs första flätor. Dock inte de sista för fyyy va söt hon var i dem!
En grej jag alltid drömt om också sen jag var liten och lekte med dockor. Att få en
dotter som har jämnlångt hår och flätor.

 Tjajjsen. En älskad lillasyster.

 Ville och Ella har startat ett rockband. Bara garaget som fattas så
de kan repa också ;-)

Basisten Ville :-)


Kram på er!