Vardagens första steg...

Måndag och inte vilken måndag som helst! Theodor kom med tåget och hem igen...Och Ville började på dagis igen efter många veckors ledighet. Han var jätteglad igår när jag sa att han skulle till kompisarna igen och han valde sina egna kläder. StarWars så klart...
Väskan skulle han ha på ryggen och jag såg hur stolt han var :-)
Inget kort på Theodor..han har knappt visat sig då han lekt med sin älskade vän Ville heeela dagen.
Den lyckan att se dem då de sågs...Det var riktig vänskap det :-)

När klockan var 14 hämtade jag honom och han hade varit så glad hela dagen, ätit två portioner mat (fisk) och inte velat sova middag. Stora killen nu. Han gick hem och höll min hand och munnen gick i ett... Det var mycket att berätta för mamma om dagen :-)

I eftermiddags var jag och lämnade av Lovisa i Lund för hon skulle tillbaka till Kalmar och jobba igen. Efter det körde jag till Malmö och hämtade en stringhylla Ida hittade på Blocket. Jättefin!
Regnet vräkte ner ett tag för att minuten senare skina upp...och då kom den här underbara..
Var tvungen att sakta in i 30 på 90 vägen och ta ett foto haha.

Ville hade sådan växtvärk i natt och låg och tog sig på benet. Jag smekte och masserade hur länge som helst och efter mycket gråt somnade han om. Ella har kommit in i någon dröm-fas eller ser hon skepnaderna här? Jag vet inte men jag var nyss upp och hon stod med klarvakna ögon och kollade sig omkring i mörkret... Jag stod länge och vaggade henne mot mig men hon var stel som en pinne och klamrade om benen runt min midja (som hon aldrig gjort förr) och kollade åt olika håll i rummet.
Märkligt.... Ja efter sommaren ska jag minsann gå till ett medium och kolla upp det där..

Det ÄR någon här i byn..det kan ni själva googla om (Galga backen i Dalby). Avrättningen sätter väl sina spår. Jag är inte rädd..jag vill bara veta VEM/VILKA det är?! Nyfiken ju.
Tycker sånt är spännande...speciellt när man känner tydliga signaler då och då.


Kram!