Har kommit hem från ett föräldramöte. Mitt livs första skol-föräldramöte och det var stort! Jag har ett skolbarn! Ja, i alla fall ett förskoleklass-barn men han går på en skola som har ända upp till åk 9. Theodor själv tycker det är läskigt men häftigt med alla stora coola killar i matsalen haha.
Mötet slutade med att jag och två till blev klass-mammor *s*. Ja, jag sa det till dem att jag ville alltid bli det när jag var liten då jag gick på låg-eller mellanstadiet och idag när jag fick reda på att det innebär att en gång per termin ordna någon sorts fest/tipsrunda/picknick etc...så räckte jag upp handen :-)
Jag fick med mig två stycken till, så det ska vi nog hitta på något skoj för barn och föräldrar.
Idag och i veckan har Theodor vart så snäll och velat hjälpa till hemma. Han har ett par uppgifter här hemma som han är duktig på. Det är att
1. Sätta in skorna och hänga upp jacka/ryggsäck
2. Plocka ur besticken ur diskmaskinen
3. Duka vid måltid.
Förutom dessa tycker han det är kul att följa med mig till sophuset och sortera och därmed öva på vad som är kartong, papper, plast etc... Han plockar fram frukostsaker till sig nu när det är skola och sätter sig och äter och dukar av och igår frågade han mig om jag behövde hjälp då jag städade badrummet. Så han hoppade i badkaret och skrubbade toalocket med svamp och medel och sedan ville han putsa speglarna på badrumsskåpet. "Men guuud va rent det blir" var hans kommentar då han fick bort sina tandkrämsfläckar haha. Idag ville han hjälpa till att mata Ella, så han satte sig i soffan och gav henne mat. Jag blir så glad när jag märker hur stolt han blir. Han kan om han vill och det är detta vi kämpat med i ett år, att han ska bli självständig och kunna och känna att han kan. Det är klart han inte säger nej till att få en frukost framdukad framför sig med färdigbredda mackor och upphällt glas med mjölk eller fil. Ibland får han det också men jag tycker det är jätteviktigt att barn får lära sig. Speciellt när de är i skolåldern. Det är många barn i hans ålder som inte kan be en macka, dela med kniv och gaffel eller skala en frukt. Det är det som pedagogerna ( på Theodors skola i alla fall) vill att barnen ska kunna då de börjar i förskoleklass. Enkla ting som inte är för mycket begärt.
Varför hjälpa och förlöjliga någon som kan och som blir stolt när dem får göra själva. Det tycker jag är att hämma utvecklingen.
Vilket utlägg det blev haha...men jag ville skriva hur jag tycker. Hur tycker ni?
Stolt storebror
Mötet slutade med att jag och två till blev klass-mammor *s*. Ja, jag sa det till dem att jag ville alltid bli det när jag var liten då jag gick på låg-eller mellanstadiet och idag när jag fick reda på att det innebär att en gång per termin ordna någon sorts fest/tipsrunda/picknick etc...så räckte jag upp handen :-)
Jag fick med mig två stycken till, så det ska vi nog hitta på något skoj för barn och föräldrar.
Idag och i veckan har Theodor vart så snäll och velat hjälpa till hemma. Han har ett par uppgifter här hemma som han är duktig på. Det är att
1. Sätta in skorna och hänga upp jacka/ryggsäck
2. Plocka ur besticken ur diskmaskinen
3. Duka vid måltid.
Förutom dessa tycker han det är kul att följa med mig till sophuset och sortera och därmed öva på vad som är kartong, papper, plast etc... Han plockar fram frukostsaker till sig nu när det är skola och sätter sig och äter och dukar av och igår frågade han mig om jag behövde hjälp då jag städade badrummet. Så han hoppade i badkaret och skrubbade toalocket med svamp och medel och sedan ville han putsa speglarna på badrumsskåpet. "Men guuud va rent det blir" var hans kommentar då han fick bort sina tandkrämsfläckar haha. Idag ville han hjälpa till att mata Ella, så han satte sig i soffan och gav henne mat. Jag blir så glad när jag märker hur stolt han blir. Han kan om han vill och det är detta vi kämpat med i ett år, att han ska bli självständig och kunna och känna att han kan. Det är klart han inte säger nej till att få en frukost framdukad framför sig med färdigbredda mackor och upphällt glas med mjölk eller fil. Ibland får han det också men jag tycker det är jätteviktigt att barn får lära sig. Speciellt när de är i skolåldern. Det är många barn i hans ålder som inte kan be en macka, dela med kniv och gaffel eller skala en frukt. Det är det som pedagogerna ( på Theodors skola i alla fall) vill att barnen ska kunna då de börjar i förskoleklass. Enkla ting som inte är för mycket begärt.
Varför hjälpa och förlöjliga någon som kan och som blir stolt när dem får göra själva. Det tycker jag är att hämma utvecklingen.
Vilket utlägg det blev haha...men jag ville skriva hur jag tycker. Hur tycker ni?
Stolt storebror
Nöjd tjej i sin gåstol haha.
Tänk vad en liten barnhand kan bli glad för fem små kronor.
"Kan jag köpa tuggummi nu mamma"?
Veckopengen - fem kronor om dagen om man gör det man ska.
"Kan jag köpa tuggummi nu mamma"?
Veckopengen - fem kronor om dagen om man gör det man ska.
Kram!
Hej vännen! min mobil är helknas.. men såg ditt meddelande nu!!
SvaraRaderava duktig han, så mysig bild när han ger Ella mat.. syskonkärlek!! tycker absolut du ska ta dig en trip till lager 157, tror du hade gillat det, mucho!!! kram o gonatt
Emilia har också uppgifter hon ska göra hemma. Hon ska duka av efter sig när hon ätit, slänga sina kläder i tvättkorgen på kvällen och hjälpa till att dammtorka sitt rum. Sen har hon även börjat hjälpa mig att färgsortera tvätten ibland, detta ville hon själv.
SvaraRaderaJag tycker det är bra att de får lära sig att hjälpa till och få känna ansvar.
Vilket söt bild på storebror när han matar lillasyster. <3
Kramar Maria m fam
Jag tycker precis som du:)
SvaraRaderadet är så viktigt att låta dom försöka för att bli självständiga... jag har själv en "bonusdotter" på 6 år som är här vh, vi har stora problem att ens få ett tack för maten och plocka av tallriken efter maten vilket min egen dotter redan gör vid 2 års ålder.... jag tror det är viktigt att börja tidigt med sånt men att man introduserar det på ett sätt som gör det roligt...... jättefina bilder på barnen:)